Genusfrågan ur ett språksociologiskt perspektiv

Genusfrågan i ur ett språksociologiskt perspektiv kan verka intressant i en översiktlig synvinkel och samband kan dras genom en undersökning i en social miljö. Om man därför går nära personer och undersöker deras vanor och språk under närbehållna miljöer. Under Stockholm Arlandas tak finns mångfalden och variationen av individer som alla är olika. Frågan är dock om det finns skillnader som ändå finns där, såna som samhället har påverkat oss på och är osynliga helt enkelt. Dessa egenskaper ger den kunskap vi behöver för att lista ut människornas beteenden och mysterier som verkar inom oss.

Så om man nu ser på frågeställningarna som jag undersökte lät det såhär.
Vilka tar mest plats när en familj eller ett par checkar in?
Vilket kön känner sig mest stressade under frustrerande situationer?
Hur behandlar språket de olika könsrollerna? Är det tex skillnad på hur det engelska och det svenska språket behandlar individer?

Så därför kommer frågan om hur jag skulle nå dessa svar genom effektivaste och bästa sätt. Jo, under en fredag åkte jag tillsammans med två ambitiösa studenter som även reste till Arlanda med liknande mål som mitt. Genom att fokusera och lyssna på vad folk pratar om och gör under kötiderna fick jag mer än tillräcklig information för att sammanfatta och skriva om denna studie.

Vilka tar mest plats när en familj eller ett par checkar in?

Svaren på denna undersökning kom inte som en chock och resultatet var att det feminina könet tog kontroll under incheckningen. Så varför blir man inte särskilt förvånad när man ser denna o jämställdhet i ett så neutralt land som Sverige. När vi går längre bak i tiden har kvinnans roll även varit den mera ansvarsfulla rollen i våra liv och hade i många generationer varit hemmafruar i hemmet. Allt handlade om att bevara familjen och ha kontroll över allt som familjen behövde, detta har även gott vidare i flera generationer på ett positivt och negativt sätt. Det positiva är att genom bättre kontroll klarar individen sig bättre genom livet och har det enklare vid viktiga situationer. Dess nackdelar är dock att för mycket kontroll skapar stress i samhället vi lever i, de tar en seriösare ton och är inte lika lättgående som det motsatta könet. Kanske har samhället givit en fördelande hand mot det manliga könet i denna fråga, flest jobb, högre lön och har majoriteten av ledare på sin sida. Enligt den statiska centralbyrån ligger de kvinnliga chefernas löner på cirka 50% mindre än männens, detta hänvisar på hur kvinnornas roll i samhället inte förändrats som det borde vara. Kan deras lite dystra tänk vara en nyckel till den seriösa röst kvinnorna talar med? Troligen är det en av faktorerna i denna undersökning, även orättvisor och bestämdhet tillhör beteenden som kan visa för kontrollbehoven.

Vilket kön känner sig mest stressade under frustrerande situationer?

Som jag svarade på den föregående frågan hänvisade mina studier och undersökningen att det framförallt var kvinnorna som kände denna stressfaktorn. Männen kände såklart stressfaktorer i frustrerande situationer men det märktes mindre bland dessa långa köer som man studerade under sitt studiebesök. Samhällets lärdom och bakgrund är orsaken till denna skildrade natur. Om vi lättar på bördan odlar vi därför fram mindre stressfaktorer som skapar en grund till ett hälsosammare liv. Genom att preparera individens uppväxt genom bestämda regler och lagar kommer neutraliteten visa en större framgång än vad den lyckats med under Jordens historia. Det är vetenskapligt bevisat att unga individer tar upp mer av samhällets regler under sin uppväxt. Därav hjärnforskningen som visat empiriska resultat på hur unga människors hjärnor påverkas vid denna lärdom. Resultatet av en tidig lärdom ger en betydligt genusacceptabel människa än en individ vars kunskap överstigit över kunskapsåldern.

Hur behandlar språket de olika könsrollerna? Är det tex skillnad på hur det engelska och det svenska språket behandlar individer?

Den här frågan fick jag ett väldigt intressant svar till under slutet av vår tid på flygplatsen av två utländska arbetare som antagligen var engelsmän. De svarade med att man hade mer respekt för kvinnorna i Englands ytor, lady och miss användes flitigare där och gav ett viktigare perspektiv åt individen. I det neutrala Sverige behandlar vi kvinnorna som vilka individer som helst och använder inte ord som fröken innan namn för att man ser det som gammalmodigt och fult. Man vill vara modern och därför kan dessa svenskar ses som otrevligare än engelsmän, det är språket som har förändrat samhället på detta vis. Individernas makt har förändrat språket och genom ett översiktligt perspektiv har språket förändrat samhället vi lever i.

Källor:

http://www.scb.se/
Anteckningar från studiefrämmande besök.
Anteckningar från lektioner under skoltid.
Tidigare kunskaper från grundskolan.