ok... Vad är poängen med att visa kärlek när man vet att man aldrig kommer känna det själv? Känns så onödigt med att göra uppgiften pga samhället vi lever i. Vad ska vi egentligen göra? Livet är ändå mörkare än något annat i världen. Tack jävla aktion för att ni skrapat fram mina emo känslor ... T_T
Mörker föds ur andras främjande mot en.
Känslorna slocknar när verklighetens ansikte.
Visar sig igenom mina ledsna ögon.
Jag gråter, sörjer och deppar ihjäl.
Trodde du att din glädje skulle hjälpa mig.
Dina tårar väcker min glädje, sjuk som jag är.
Utan någon kärlek blir man känslolös, likaså jag är.
Hatet mot alla som håller hand, svartsjukan i renaste form.
Kärleksparadoxen som hotar mig till livet hela tiden.
Jag dör utav era svarta lögner och dystra sanning.
Ni hatar mig och jag gör detsamma, så snälla.
Låt mig känna lite av er glädje och tortera mig inte.
/depp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar